Sammanfattning Mitt arbete handlar om kvinnor och barn. Hur kvinnor levde, om hur hon hade det. Hur värda var dom egentligen? Äktenskapsbrott vem var det som inte fick bryta det? Med mera. Om hur barnen hade det




Yüklə 21.98 Kb.
tarix29.04.2016
ölçüsü21.98 Kb.

Fågelforsskolan 2016-04-29


Kvinnor och barn!





Sammanfattning
Mitt arbete handlar om kvinnor och barn.

Hur kvinnor levde, om hur hon hade det.

Hur värda var dom egentligen?

Äktenskapsbrott vem var det som inte fick bryta det? Med mera.


Om hur barnen hade det.

Hur skolan var.

Hur dom ansträngde sig, att jobba och skaffa pengar.

Hur funkade det på 1800-talet egentligen? Med mera.


Innehållsförteckning

Metod 4

Resultat 5

Barnarbete. 5

Skolan förr. 5

Hur kvinnan hade det. 7



Diskussion 8

Referenser 9

Böcker: 9

Tv: 9

9


Inledning
Jag har valt ”Kvinnor och Barn”! För jag tycker att det vore intressant att få veta hur dom hade det förr, och även jämföra med hur det är nu.

Mina frågor under denna arbetsperiod var:

*Hur levde dom för? (Alla frågor ger svar på denna fråga)

*Hur/var arbetade barnen?

*Hur var skolan?/ Utbildningen?

*Hur levde kvinnan egentligen?




Metod


Jag använde mig av fakta böcker, och även tv. Jag försökte hitta fakta på andra ställen Tex. Internet och intervjuer ,, men jag hittade inget på Internet och det skulle nog vara svårt att intervjua folk efter som det inte lever något folk från 1800-talet.

Jag tyckte att det var självklart att leta efter svar i fakta böcker eftersom dom ändå fanns framme och eftersom dom är enklast att leta i.

Tv var inte lika självklart eftersom jag inte trodde att det fanns så mycket fakta, men jag hade fel. Det var både smidigt och lättförståligt.

Dom här källorna är väldigt trovärdiga, medan ifall jag hade letat på Internet hade det inte varit lika trovärdigt.




Resultat

Barnarbete.


Ofta visades romantiska fina bilder av lekande finklädda små barn.

Det var kanske så för en del barn från överklassen och medelklassen. Dom flesta barn levde fattigt. Dom fick börja arbeta i väldigt tidiga åldrar, Tex. Fick dom passa småsyskon och vakta boskap. Så småningom fick de arbeta på jordbruket, i skogen, eller industri.

Många barn började redan arbeta på fabrik redan i nioårsålder

Under 1700-talet arbetade barnen mest i spinnerier, tobaksfabriker mm. Fabriks ägarna fick barn från fattighus & gator. Den ända lön barnen fick var deras mat. När Sverige industrialiserades på 1800-talet behövdes barnen till arbetskraft. Men nu fick dom även lön för sitt arbete. Men barnen fick inte lika mycket pengar som dom vuxna inte ens hälften så mycket, fast än att dom skulle utföra samma uppgifter som dom vuxna. Dom flesta barn jobbade på sågvärk, spinnerier, väverier på jordbruk och i gruvor. Barnen skulle inte bara arbeta, dom skulle gå i skolan också. De fick bara arbeta på helgerna och loven, men på många ställen så var skolan bara öppen 4 månader om året. Flickorna hade det mycket svårt. Eftersom dom även skulle hjälpa till hemma, mjölka städa mm. Många barn stannade i växten av det hårda arbetet dom utsattes för, för att överleva.


Skolan förr.


I dom flesta skolor började man med att sjunga på mornarna. Efter
sången så började första timmen med bibelstund.

Lärarna hade inga tavlor. Eleverna hade sand i bänkarna som dom fick skriva i. Lärarna fick komma fram till var och en och förklara. Hon hade en pinne som hon hade hittat ute och skrev med den i sanden. Ofta kunde det sitta 2-3 barn i varje bänk. Endel skrev på små griffeltavlor,, eftersom det var så dyrt med riktiga skrivböcker. Dom var inte så många i varje klass. Det kunde t.ex. Vara 1 pojke i klass1, 2flickor i klass 2, 1 flicka och 1 pojke i klass 6, o.s.v. därför hade man alla barnen samlade,, i ett och samma klassrum. När dom hade matrast hade alla barnen med sig egen mat till skolan. Matsäcken såg ut på olika sätt eftersom barnen var olika rika. En kunde ha pankaka med sylt och en kaka, medan andra barn kunde ha ett litet stycke bröd. Om något barn var olydigt,, eller dum mot sina klasskompisar fick dom ställa sig i skamvrån.(ett hörn som eleverna fick stå med ryggen mot sina klasskamrater).

När dom hade rast fick dom springa ut och leka, det fanns ingen plats med att vara inne. Skolgårdarna var enkla och fattiga, det vara bara massa gräs eller grus,, kanske fanns det något enstaka träd.

För dom som hade långt till skolan, var vintern en svår period. Barnen hade ofta fattigt med kläder,, dom var inte klädda för vintern, några barn hade inte ens några bra skor så dom fick stanna hemma.

Dom behövde inte ens tänka tanken på att dom skulle få skjuts till skolan. (Med häst och vagn. Det var alldeles för mycket begärt. Medan jag och du kanske bara behöver säga till våra föräldrar att dom ska skjutsa oss till skolan även om vi bara har några meter.)

Efter skolan fick barnen hjälpa till att städa skolan. Dom fick sopa, hämta vatten, några barn skurade t.o.m. golvet.

Skolan var inte stor, det fanns ofta bara en sal. Det var ingen riktig skola, det kunde ofta vara en kyrka, elle en bondes hus som man gjorde om ett rum till en skolsal.

På skolavslutningen samlades alla föräldrar och barn i klassrummet. Föräldrarna fick stå mot väggarna medan barnen satt i sina bänkar.

Fröken började förhöra barnen så att föräldrarna skulle se vad deras barn hade lärt sig. Om barnen svarade fel så kunde dom ofta börja gråta eller skämmas.

Ett par barn kanske visste att ifall dom skulle svara fel skulle deras föräldrar skämmas och barnen kanske skulle få stryk när dom kom hem.



Hur kvinnan hade det.

Kvinnor var mindre värda än män.

Om dom jobbade, fick dom inte lika mycket lön, om dom skulle gifta sig hade dom inte samma äktenskaps plikt som mannen.

En ensamstående mamma med 3 barn kunde ju inte försörja sig på en halv lön, men om en ensamstående pappa skulle ha 3 barn hade det gått dubbelt så bra för honom.


Kristendomen krävdes inte kvinnans samtycke till giftermål. Kvinnan giftes bort vare sig hon ville elle inte.

Dom kunde även gifta sig med sin far eller en släkting, om hennes föräldrar bestämde det.

Mannen kunde ha flera fruar och han kunde skilja sig, men då var han tvungen att gott göra kvinnans släkt. Trolighet plikten gällde bara kvinnan och om hon begick ett äktenskapsbrott avgjorde mannen hennes straff.

Kvinnan fick inte framträda i rätten utan målsman, vid giftermål blev mannen hennes målsman.


Eftersom kvinnan födde mycket barn hade kvinnor små möjligheter att utbilda sig, och börja arbeta, eftersom hon inte har någon stans att lämna barnen

(Det fanns inga dagis) det brukade finnas mellan 5-7 barn i varje hushåll.

Många ansåg att kvinnan skulle ställa upp för sin man när han ville ha samlag. Dom flesta kvinnor och män hade dålig erfarenhet av sex och preventivmedel var förbjudet.

1938 var det år preventivmedel blev tillåtet, då var det främst kvinnor som använde det, oftast pessar.


Diskussion

Jag tyckte att det var jätte kul att arbeta med hur barn hade det förr.

Med tanke på hur dom hade det då och hur vi har det nu, så ska man vara glad över hur vi lever. Vi ska även vara glada över att vi får gå i skolan, det var många barn som inte fick göra det, för att deras föräldrar inte hade råd. Skolan kostade på den tiden

Det var även intressant att läsa om hur barnen arbetade.


Kvinnor, a det var inte SÅ mycket fakta, först trodde jag inte att jag skulle hitta något över huvud taget, men lite kom jag fram till i alla fall.

Jag kom mest fram till kvinnor och giftermål.


Detta har varit jätte kul, men det har faktiskt varit lite stressigt. Men det var super kul att jobba med denna arbetsmall. Förts trodde jag att det skulle var skit svårt, bara å, det kan ju inte vi, och nä,, men fel hade jag.


Referenser




Böcker:


Sjöbeck K, Melén B, Historia B, Malmö 1995.
Hirdman Y, Olofsson S. M, Losman B, Sjöberg T. M, Ohlander A-S, Tinne Vammen, Anita Göransson, Ulla Wikander, Christina Florin, kvinnohistoria, Oskarshamn 1998.


Tv:


”Skolan i byn” sändes i skolan.


So Anmari Susa 8a

Chrissie Schölin






Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©azrefs.org 2016
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə